Fredagen den femte februari tjugohundratio.

Börjar dagens inlägg med en ris till Xtrafiks busschaufför på linje 10, mot andersberg, klockan 19.20. Hur dålig dag man än har, hur otrevliga passagerarna än är, så ska le och se glad ut. Absolut inte kalla en kvinna med barnvagn för "käringjävel". Big no no. Blir bakläxa. Kanske bara är jag, men jag tycker att vi bara råkar ut för för griniga gubbar nu för tiden. Antingen ett tråkigt sammanträffande, eller griniga chaufförer överlag på bussarna. Skärpning.

Älskling slog sönder strängarna på på mitt racket för veckan, och lät strängas om det. Var så glad igår att jag skulle få tillbaka det. Men vet ni vad människan har gjort? Strängat ett rött racket med lila strängar. Hur ska jag kunna stå ut med detta fashion roadkill? Kanske le lite gulligt så jag får hans blå racket med ljusblå grepplinda? Blir ett projekt. Hur som helst. Jag tog fyra poäng i första set mot M och två i andra (som vi inte spelade klart). Men vilka framsteg jag har gjort. Måste bero på musklerna jag sakta men säkert bygger i armarna. Om ett par veckor sitter serven som ett smäck. Då jävlar.

Att kommunen plogar vägarna/gatorna mitt i natten har jag full förståelse för. Minst trafik, bättre framkomlighet. Däremot att Traktorerna piper varje gång de backar. I snitt 6ggr/ backning gör det hela outhärdligt. Våra väggar/ fönster är inte direkt isolerade. De slutade vid sextiden imorse. Inte många timmars sömn för mig alltså. Creds till Spot som inte lämnar min sida, utan ligger och spinner samtidigt som han smeker min hand med sin tass. (Det är inte så äckligt det låter). Helst ska jag egentligen stoppa in ett finger i hans tass så han får krama också.

Ska äta min lasagne strax. Väntar på att Alex ska komma så vi kan gå och spinna.

So Long.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0